Göteborgs landerier är fler än du tror. Från början var de arrenderade jordbruksfastigheter på stadens mark, idag förknippar vi dem med de huvudbyggnader som bevarats.
Så här lagom till 400-årsjubileet kan det finnas anledning att uppmärksamma bevarade rester av Göteborgs landerier. De är värdefulla som kontrast i skala och miljö, men också historiska ankare för nutidens stadsbor.
Ordet landeri kommer från tyskan och användes för mark som staden arrenderade ut. Med tiden kom det att innefatta de herrgårdsliknande hus som uppfördes och vittnar idag om nästan 300 år av landerisystemet. Landerierna står på donationsjord som Göteborg fick av Kronan.
Epoken inleddes vid stadens grundande 1621 och löpte fram till tiden kring sekelskiftet 1900. Då löstes landerierna in och ersattes i många fall av nya stadsdelar. Denna historik och dess rester särskiljer Göteborg från andra liknande städer, på samma sätt som landshövdingehusen eller den befästa stadskärnan.
Landeriet vid Korsvägen
Vid Korsvägen finns Johannebergs landeri, idag klassat som riksintresse. I detaljplanen för Västlänken har man samrått för att minska påverkan på riksintressanta kulturmiljöer, däribland detta landeri som öppnar historiens fönster ut mot framtidens tågtunnel.
Delar uppfördes i slutet av 1700-talet men merparten under 1800-talet. Den västra flygeln brann ned 1920, varefter man byggde den nuvarande västra längan. Under 1820 har huvudbyggnaden byggts ihop med en av sidobyggnaderna. Ekonomibyggnaden finns inte längre.
Markerna kring byggnaden var betydligt större på 1800-talet, sen bebyggdes Eklandagatan och staden växte in på markerna.
På Liseberg fanns också ett landeri, den gamla mangårdsbyggnaden är dagens Värdshus. Ett litet lusthus i sluttningen till höger när man går in i parken, nära Värdshuset, tillhörde det landeriet. Stilen är än i dag lite inspirerad av ursprunget, som med sina pilastrar var klassicistiskt.
Vi befinner oss i ett område som för några hundra år sedan var landsbygd i stadens södra utkant. Landerierna var lantbruksanläggningar där de som hade råd kunde arrendera och odla, med tiden alltmer nöjesodling, parkanläggningar och sommarboställen.
1872 tränger sig staden på och byggnader byggs ihop, även om parkanläggningar i någon mån finns kvar runt byggnaderna än i dag. 1910 löser staden in markerna för att kunna bygga nytt och expandera.
Från 1935 går Eklandagatan upp och skär av nedre delen av landeriets markstruktur. Det södra kvarteret mot Eklanda har anlagts. Från 1945 kan man säga att dagens miljö skådar dagens ljus.
Under 300-årsjubileet 1923 som drog hit världspressen och alla svenskar som hade råd användes byggnaden till kontor. Barnens paradis som ingick i världsutställningen uppfördes inom Johannebergs landeris domäner (se bild till vänster).
Under bygget av Västlänken som kommer att pågå under 400-årsjubileet 2023 används landeriet som kontor för entreprenör och Trafikverket. Allt går igen och bevarade rester från tidigare epoker vittnar än idag om hur staden växt fram.
–
Monica Bengtson
journalist och kommunikatör samt medlem i FASAD
Skrev under 80- och 90-talet om både gamla bevarade och bevaransvärda; varav vissa nu rivna; men också om nya hus och byggprojekt i staden Göteborg, och gör så än.
De historiska bilderna kommer från guldgruvan Carlotta; Stadsmuseets öppna bildsamling.
Mer läsning
Stadsmuseet, Landerirapporten, Kulturmiljörapport 2018_01
Även på arkeologernas blogg finns berättelser från utgrävningar av Johannebergs landeri.
Historiska kartor och information om detaljplan på finns på Stadsbyggnadskontorets hemsida.
I boken Jubileumsutställningen 1923 – Hågkomster och minnesspår, Warne förlag, finns underbara bilder från barnens paradis, med den då nybyggda västra flygeln, bibliotek och antikvariat.
