Publicitet

1 mars 2021, Göteborgs-Posten

Rädda Oterdahlska husets kulturvärde

Efter valet 2018 blev allmänheten snart varse det nya styrets planer på att avyttra en lång rad kommunala fastigheter varav merparten har högt kulturhistoriskt och stort symboliskt värde. Efter stor kontrovers ströks Konserthuset och Naturhistoriska museet från listan men nu önskar kommunen göra slag i saken med en annan oskattbar märkesbyggnad, nämligen Oterdahlska huset på Östra Hamngatan 11, välkänd för de flesta göteborgare som Medicinhistoriska museet… Läs mer

17 april 2021, Göteborgs-Posten

Nu rivs flera anrika hus i Linné – äldsta från 1877

Ett hus från 1877, som ansetts vara ett av de mest välbevarade i hela Linnéstaden, ska rivas. För en rad anrika byggnader vid Långgatorna väntar samma öde. Planen är att bereda plats för 80 nya lägenheter och ett helt nytt torg. – Det är tråkigt, frustrerande och sorgligt, säger Frida Nerdal från föreningen Fasad… Läs mer

Byggnadskultur 1/2021

Lön för mödan

Öster om Göteborgs innerstad ligger stadsdelen Gårda. Trots dess läge mellan Ullevi och Liseberg är det få som passerar igenom eller känner till Gårda fabriks- och arbetarsamhälle som det en gång kallades. Inte ens då 70-talets stora rivningar förs på tal nämns Gårda med samma självklarhet som Haga, Masthugget och Landala. Få tycks sörja Gårdas förlorade fabriker och landshövdingehus…

20 januari 2021, Expressen

Riv inte Gårdaskolan

Nyligen ansöktes om rivningslov för Underåsskolan uppförd 1901 på Södra Gårda i Göteborg, ofta kallad Gårdaskolan. Till skillnad från kvarteret Eken och Cedern som räddats och nu genomgår en varsam restaurering sedan ägarbytet för två år sedan, ägs Gårdaskolan ännu av Fastighetskontoret vars uppdrag oftast går ut på misskötsel fram till avyttring eller, alltsomoftast, rivning. Som enda skäl till rivning anges att byggnaden ligger fel i plan. Det är samma motiv som för tio år sedan då de nu räddade kvarteren längre söderut på gatan hotades som värst, nämligen att dessa byggnader ligger på mark som enligt en föråldrad plan avses användas för trafikändamål… Läs mer

17 september 2020, Göteborgs-Posten

Farväl till femtiotalet?

Femtiotalsnostalgi har blivit ett framgångsrikt koncept i möbler och porslin. Men i Göteborg rivs det bästa vi har kvar av den tidens arkitektur.

Handelshögskolans hörsalar med sin omsorgsfulla och slitstarka tegelarkitektur är redan borta. Valhallabadets hall med det skulpturala hopptornet och Nils Wedels stora mosaik med fiskmotiv är rivningshotad; en ”rymd av ljus och sommarfärger som man blir glad av”, som GP skrev 1956… Läs mer

14 februari 2020, Göteborgs-Posten 

SLUTREPLIK Att husen är omoderna är inte skäl för att riva dem

Åsa Henninge försvarar i sin replik Akademiska Hus rivningsplaner på Sahlgrenskaområdet med att de inte äger ifrågavarande hus. Detta har vi heller inte uttryckligen hävdat och det är likväl ointressant, för oavsett nuvarande ägare är det deras framtidsplaner som hotar bland annat denna unika sjukhusmiljö… Läs mer

5 februari 2020, Göteborgs-Posten

Sätt stopp för rivningarna av vårt akademiska kulturarv

Under andra världskriget blev många av Europas gamla städer bombernas och lågornas rov. Vissa städer återuppbyggdes till stora delar och är i dag populära besöksmål, andra är för evigt förändrade till oigenkännlighet. Utan ödmjukhet inför vad vårt land skonades från, valde Sverige, om än med delvis goda avsikter, att kort därefter frivilligt utplåna lika stora delar av vårt eget byggda kulturarv. I dag fortsätter vi att bortskämt vaska fullt fungerande och högkvalitativa byggnader, bara för att vi har råd… Läs mer

5 december 2019, Göteborgs-Posten

SLUTREPLIK Pengar avgörande i spelet om Göteborgs kulturarv 

I sin replik på vår debattartikel nämner stadsarkitekt Siesjö och stadsbyggnadsdirektör Kant det skadestånd som kommunen riskerar om en ny detaljplan beslutas tas fram. Detta är naturligtvis den springande punkten. Avsaknaden av en detaljplan för området är ju själva anledningen till att denna utpressning tillåts gång på gång… Läs mer 

11 november 2019, Göteborgs-Posten

Riv inte Göteborgs äldsta kulturskatter

Under 60- och 70-talen jämnades nästan hela stadsdelen Östra Nordstaden med marken. I dag ligger göteborgarnas mesta shoppingpalats Nordstan på dess plats. Dåtidens rivningsvåg svepte med sig hela kvarter, gator och stadsdelar. När rivningsdammet lagt sig restes moderna fasader i betong och plåt och förändrade stora delar av Göteborg till oigenkännlighet. Hela 50 procent av den äldre bebyggelsen i Göteborgs innerstad försvann… Läs mer

8 maj 2019, Expressen

Vi välkomnar dialog kring hur stadens kulturarv kan skonas

Göteborgs gamla byggnadsmiljöer väcker starka känslor och stort engagemang hos stadens invånare. Det är tydligt att döma av det mottagande vi i Föreningen FASAD fått för våra upplysningskampanjer om bland annat Valhallabadet och Fjärde Långgatan 9 som båda står inför rivning. Vi förvånar oss därför inte heller över många göteborgares förhastade slutsatser om Feskekôrkas framtid. Vi har kommit att vänja oss vid hur kulturhistoriska värden ignoreras när de ställs mot kortsiktiga ekonomiska incitament… Läs mer

18 mars 2019, Byggnadsvårdsföreningen

FASAD:s fem tips för att rädda staden 

Hej FASAD! Vilka är ni?

– Det är nu många kulturhistoriskt värdefulla byggnader och miljöer som hotas av rivning eller förvanskning i Göteborg. Listan bara växer. Vi känner att vi fått nog och grundade därför föreningen FASAD med syftet att gå till försvar för dessa miljöer. Vi vill skapa diskussion, engagera göteborgarna och visa på vilken enorm förändring som stadens gamla bebyggelse genomgår under rådande byggboom, en förändring som inte avspeglas i de glansiga visionsbilder som syns runt om i staden. Detta gör vi genom att samla arkitekter och bebyggelseantikvarier, aktivister och politiker, journalister och konstnärer som alla delar samma åsikt: Göteborg kan inte urskillningslöst berövas de sista spillrorna av sin historiska bebyggelse… Läs mer

14 februari 2019, Göteborgs-Posten

Stora kulturvärden hotas av stadens exploateringstryck

Mittemellan Tredje och Fjärde Långgatan i kvarteret Barken finns det planer att riva flera kulturhistoriskt värdefulla byggnader i en detaljplan som beräknas vinna laga kraft denna vår. Tom och ödslig står den gamla väveribyggnaden i tegel från 1877 på Fjärde Långgatan 9, ritad av arkitekt August Krüger. Fönstren i bottenplan är igenspikade och överklottrade. Det är Fastighetskontorets sigill och vi känner igen det från andra delar av staden. Förslumningen är regisserad… Läs mer