Artikel tidigare publicerad i tidskriften Glas
Text: Ola Nylander, styrelseledamot i FASAD
När de boende i kv. Nielsen i Hestra Parkstad i slutet av 2010-talet allt oftare klagade på låga temperaturer och dragiga fönster började Christer Johansson, projektutvecklare på Bostäder i Borås, planera för ett fönsterbyte. Projektet kom dock att innebära en helt annan resa med nya insikter om att renovering är både hållbart och kostnadseffektiv samt avgörande för husets själ.
Med erfarenheten av 25 000 gjorda fönsterbyten var kv. Nielsen ett av många projekt för Christer Johansson på Bostäder i Borås där äldre träfönster skulle rivas ut och ersättas med nya. Vid samma tidpunkt arbetade även stadsantikvarien Fredrik Hjelm med kv. Nielsen och undersökte om det var möjligt att bevarandeklassa och kulturminnesskydda husen, trots att de bara var 30 år gamla. Stadsdelen med 44 lägenheter, som ritats av den danske arkitekten och professorn på Chalmers, Jens Arnfred, utgjorde en central del i den nordiska bostadsutställningen som ägde rum i Borås år 1994. Kv. Nielsen fick dessutom det prestigefulla Kasper Salinpriset år 1992 för det årets bästa byggnad i Sverige.
Höga fönster ger karaktär
Jens Arnfreds idé om husen var att med stora fönster markera de sociala rummen – vardagsrum och kök – som också blev höga öppningar då rummen hade dubbel takhöjd. De höga fönstren gav husen ett karakteristiskt utseende, tillsammans med resliga gavlar och långt utstickande takutsprång. Gavellägenheterna var i tre plan med stora två våningar höga hörnfönster. Det smäckra intrycket förstärktes med ett elegant fönsterband längs med hela takfoten. Fönstren i trä var betsade i en varm ockragul kulör. I ett senare skede hade fönstren klarlackerats.
Stadsantikvarie engagerad i fönsterbytet
Fredrik Hjelm blev engagerad i fönsterbytet där nya fönster i aluminium var huvudspåret. År 2019 monterades provfönster i en av de mest utsatta lägenheterna, men både Hjelm och Johansson kunde konstatera att resultatet inte blev bra. De föreslagna fönstren med anslutningsplåtar på sidor och nertill förändrade husens karaktär negativt. Det var också mycket pengar i fönsterbytet. I hela kvarteret fanns 700 fönster och de offerter som Bostäder i Borås fått in för fönsterbytet låg på 15 miljoner kronor.
Arkitekten kopplas in
Hjelm och Johansson beslöt att ta hjälp av arkitekten Jens Arnfred. På plats i Hestra kunde även Arnfred konstatera att provfönstren inte höll måttet. Husens själ skulle gå förlorad, menade Arnfred och förklarade att ambitionen med träfönstren var att de skulle ge husen ett livfullt och varmt intryck, och vara en kontrast till de enkla fasaderna med sinuskorrugerade svarta mineritskivor.
Arnfred berättade att de ursprungliga fönstren var tillverkade i Danmark av tätvuxen fura.
Efter mötet med Arnfred bestämde sig Christer Johansson för att utreda om det var möjligt att renovera de ursprungliga träfönstren. I renoveringen ingick ett byte av de befintliga tvåskiktsisolerglasen mot ett tvåglas med tjockare glas och bättre värmemotstånd, 1,2 m²·K/W, i jämförelse med de befintliga glasens 2,4 m²·K/W.
Renovering i stället för fönsterbyte
För renoveringsjobbet anlitades Fräcka fönster vars offert var betydligt lägre. Förutom priset var en fördel med att renovera i stället för att byta fönster att de boende påverkades i mycket mindre grad.
Arbetet med att renovera fönster i en av lägenheterna inleddes under 2020 och när samtliga fönster inspekterades hittade man bara minimala skador i träet. Merparten av de stora fönstren var fasta partier där svällband använts för tätning mot regelstommen. Tätningen var efter nästan 30 år i behov av byte. Fräcka fönster skrapade rent de befintliga fönstren från gammal lackfärg och bets. De gamla uttjänta svällbanden togs bort. De ursprungliga tvåglasfönstren ersattes med nya tvåglasfönster. I de öppningsbara fönstren byttes samtliga tätningslister.
Ola Nylander är professor på Chalmers ACE och föreståndare för CBA, Centrum för boendets arkitektur.
Alla nöjda med resultatet
Utvärderingen av en provlägenhet med renoverade fönster var mycket positiv. De boende var mycket nöjda och hade för första gången på länge haft en vinter med ett bra inomhusklimat. Med de nya fönstren hade också energianvändningen minskat med nästan 20 procent.
Christer Johansson lät därefter Fräcka Fönster åtgärda samtliga fönster på samma sätt. När projektet summerats var både han och Fredrik Hjelm nöjda med resultatet. Kv. Nielsens unika arkitektur var bevarad och uppgraderingen hade gjorts med minimalt klimatavtryck. De boende var nöjda och särskilt bra var att man slapp ett fönsterbyte, med allt vad det innebar med långvariga och omfattande byggarbeten inne i lägenheterna.
En kuriosahändelse i renoveringen var att Christer Johansson hade köpt in ett parti tätvuxen norrlandsfura, för att säkra upp att det fanns gott om material för att ersätta ruttna karmdelar. Men i hela kvarteret var det endast en löpmeter fönsterkarm som behövde bytas ut. De ursprungliga fönstren, av tätvuxen fura, hade klarat de 30 åren utan större problem. I karmens bottenstycke kompletterades fönstren med en ny dropplist, enligt förslag från Jens Arnfred, målad i samma kulör som fönstren.
Viktig insikt om hållbarhet
För Bostäder i Borås innebar processen i Hestra en viktig insikt om hållbarhet. Kontakten med arkitekten och hans kunskap möjliggjorde en uppgradering av husen med minimalt klimatavtryck. Inga gamla fönsterkarmar behövde kastas. Några av de äldre tvåglasfönstren kunde användas i andra projekt, medan merparten gick till återvinning.
Fönster byts på grund av okunskap
Fortfarande byts många fönster runtom i landet i stället för att de renoveras. Ett av alla exempel är ett 50-talshus på Kaptensgatan 29 i Göteborg, där ett fönsterbyte planeras trots fönsterkarmar och bågar av tätvuxen fura med en unik träkvalitet, som stått emot många år av dålig skötsel. Alltför många fastighetsägare fattar liknande slentrianmässiga beslut om fönsterbyte.
Fönsterrenovering och hållbarhet är ett tema som lyfts fram i boken ”Gör om gör rätt”, skriven av Gustav Bergström och Alfred Skogsberg. Författarna har rest runt i Sverige och gjort nedslag på 12 platser, från Höganäs i söder till Piteå i norr. Många av de exempel som visas är en nedslående kavalkad av ohållbar utveckling där äldre fönster rivits ut och ersatts med nya, ofta utan hållbarhetskalkyl. Det som kännetecknar undantagen, exempelvis staden Hjo i Västergötlad, är att det ofta finns en nyckelperson som står emot, diskuterar och kan förklara de äldre fönstrens estetiska och ekonomiska värden. I Hjo har stadsarkitekt PG Ylanders mångåriga arbete skapat en bred förståelse och samsyn för hur de äldre husen ska vårdas.
-Folk förstör inte sina hus av jävelskap, det gör det av okunskap, menar Ylander. Därför är det viktigt att sprida kunskap.
Vill du veta mer om projektet?
CBA, Centrum för boendets arkitektur, uppmärksammar att det är 30 år sedan Nordisk Bostadsmässa i Borås gick av stapeln, och arrangerar tillsammans med Borås Stadsbyggnadskontor en bostadsdag på temat Bra så in i Norden. 20 september 2024 kommer stadsdelen Hestras kvalitet analyseras och diskuteras. QR-kod: www.chalmers.se/centrum/cba/
Centrum för boendets arkitektur (CBA) finns på Chalmers, institutionen för arkitektur och samhällsbyggnadsteknik. Genom CBA vill Chalmers lyfta fram arkitekturperspektivet i bostadsbyggandet. CBA arbetar med tre fokusområden: Bostadens arkitektur, bostadens ekonomi och de boende.
Genom CBA finns också ett samarbete mellan bostadsforskare på arkitektskolorna på KTH, LTH och Umeå. Ett antal arkitektkontor, myndigheter och bostadsorganisationer är betalande medlemmar i CBA.
Mer information finns på www.chalmers.se/sv/centrum/cba