Mitt i Göteborgs stenstad, på hörnet Vasagatan-Vasaplatsen, finner vi en byggnad med adressen Vasagatan 38-Vasaplatsen 10. Väl anknuten till den franska renässansens stilideal tronar denna byggnad med sina välbevarade attribut vad gäller ornamentik, fönster och färgsättning. Faktum är att den ovanliga naturstensliknande putsen är unik i sitt slag i Göteborg i och med att den aldrig har bemålats sedan byggåret 1885.
Genom fastighetsbolaget test V38 äger familjen Tobisson denna fastighet bland många andra i centrala Göteborg. Fastighetsägaren har planer på exploatering som sätter ovan nämnda ovärderliga arkitektoniska detaljer ur spel. Bygglov har sökts och beviljats för påbyggnad av fastigheten med en ny våning i puts och en ny vindsvåning. Inte nog med det så har bygglov även beviljats för byte av de ursprungliga fönstren, samt bemålning av den aldrig målade fasaden. Detta tillåts trots att byggnaden tillhör riksintresset Vasastaden-Lorensberg, som erhållit denna status på grund av den mycket bevaransvärda bebyggelsen.
Denna status innebär att ”alla ändringar ska göras varsamt och får inte förvanska bebyggelseområdet eller befintlig byggnad”, vilket borde motsätta den planerade exploateringen. Trots det har Stadsbyggnadskontoret godkänt dessa förvanskande handlingar. Byggloven har sedermera löpt ut och dessutom överklagats av Göteborgs hembygdsförbund, som betonar att en påbyggnad skulle sätta byggnadens proportioner ur spel, som i dagsläget tydligt anknyter till den franska renässansarkitekturens principer. Inte nog med det så restaurerades både fasad och fönster mot gatan till originalutförande år 2003, med hjälp av ett kulturstöd från Länsstyrelsen. En ommålning av fasaden skulle därmed innebära att det statliga kulturstödets satsningar spolieras.
Byggnaden utgör ett bevarat exempel på stenstadshusen i fyra våningar med förhöjd källarvåning, karaktäristiska från 1870-talet fram till mitten av 1880-talet. Höjdskillnaderna mellan kvarterets fastigheter illustreras väl av bilderna i denna artikel (foto: Christian Østensen, Instagram: christian.ostensen). Här framgår det att den berörda fastigheten, uppförd 1885, ansluter i takfotshöjd till intilliggande fastigheter mot Vasagatan, uppförda 1885 respektive 1887. Likaså ansluter resten av kvarteret mot Götabergsgatan till Vasagatan i takfotshöjd. Fastigheterna mot Vasaplatsen är däremot högre. Det är här fastighetsägarens ambitioner om en påbyggnad grundar sig.
Vasagatan 38 ska nämligen uppnå samma takfotshöjd som grannfastigheterna mot Vasaplatsen. Dessa är uppförda under 1890-talets senare del i den friare blandning av uttrycksfulla nystilar tidstypiska för denna period. Därmed skiljer de sig avsevärt i stil och proportion från den berörda fastigheten. Den planerade påbyggnaden skulle innebära att byggnadens ursprungliga proportioner förvanskas, i synnerhet då det nya mansardtaket planeras bli betydligt högre än det befintliga, som är ursprungligt i proportionerna.
Vindsvåningen inreddes på 1980-talet och försågs då med klumpiga plåtarbeten och takkupor som inte alls harmonierar med byggnadens arkitektur. Den planerade exploateringen skulle innebära att taket återfår en fjälltäckt zinkplåt, som det ursprungligen haft, samt mer harmonierande takkupor. De nya plåtslagerierna ska bättre motsvara de ursprungliga, kontra de väldigt klumpiga sådana från 1980-talet. Dessutom är det planerat för balkongerna mot Vasaplatsen, som installerades 1938, att tas bort samt för fasaden att målas i en tidsenlig sandstensgrå kulör. Dessa åtgärder kan framstå som restaureringar, och inlindar likaså de stora exploateringarna, som även innebär bemålning av den aldrig målade fasaden samt att de ursprungliga fönstren kasseras. Dessutom tål det att ifrågasätta vem som gynnas av åtgärder som att ta bort balkonger i sydvästläge med fri utsikt mot Vasaplatsen. Hyresgästerna är det förmodligen inte. Åtgärden upprätthåller snarare fastighetsägarens agenda om att använda restaureringar som en täckmantel för de stora exploateringarna.
Dessa påtryckande exploateringar hotar såväl fastighetens synnerligen välbevarade fasad, som de avläsbara årsringarna som är fundamentala ur ett bebyggelsehistoriskt perspektiv. När ovärderliga kulturvärden och statliga kulturstöd riskerar att spolieras till förmån för giriga fastighetsägare är det dags att höja rösten.
–
Daniel Simonsberg
Källor:
• Sedenmalm, S. (2016). Vasastaden-Lorensberg: Planering och byggande utanför vallgraven 1850-1900: Kulturmiljö av riksintresse. (Kap 4). Länsstyrelsen Västra Götalands län.
• Överklaganden, bygglovshandlingar
Fasadritningen från 1897 när den ursprungliga huskroppen uppförd 1885 kunde förlängas med tre fönsteraxlar mot Vasaplatsen.
Fasadritning för påbyggnad, fönsterbyte och ommålning av fasad. Jämför fasadens proportioner med föregående bild (Pryde & Partners Arkitektbyrå AB).