Fint folk hade det betydligt lugnare medan fattigt folk hade mycket roligare. Så kan man sammanfatta några berättelser från förr om julen i Göteborg.
I en artikel på Göteborgs Hembygdsförenings hemsida kan man läsa om hur juldagarna förflöt i ro och stillhet och nästan bara adventsljusen, förutom Lucian, förebådade helgen. Först efter mitten av 1800-talet antog affärslivet modernare former. Till julbazar i Bloms sal (Grand), var ”snygga och ordentliga personer” välkomna för 25 öre. Sockerbagare och karamelltillverkare kom med sina läckerheter och allehanda varor bjöds ut.
En populär julklapp omkring 1860 var damhattar med blommor och band som hopslagna användes som solfjädrar i teatrar och konsertsalonger. Leksaksmarknaden fick sitt högkvarter i Gumperska boklådan, där det fanns från Paris importerade barnleksaker och hundratals barnspel.
Hyss och upptåg som fallit i glömska
De fattiga hade det mer hektiskt, då allmosegivandet hörde julen till. Av gammal sed delade stadens bättre bemedlade med sig ur visthusbodarna. I kök, på kontor och i butiker lades förnödenheter ut på borden och fattiga kvinnor, män och barn ägnade julaftons förmiddag till att fylla korgarna.
Men det så kallade jultiggeriet urartade, så att de verkligt behövande undanträngdes av fräcka tiggare. Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning 1890: ”Vi viljaingalunda yrka på att polismakten skall ingripa mot jultiggeriet. Men i bodarne och på kontoren har man i sin makt att efterhand låta seden försvinna för att i stället använda medlen på annat och mer ändamålsenligt sätt…” Seden försvann men inte den till julen knutna enskilda välgörenheten.
Frånsett barnfesterna på förmiddagen och kyrkornas julböner på eftermiddagen hade julaftonen inga attraktioner utanför hemmen. Men det hände att kringresande jättedamer, dvärgar, skäggdamer och ormmänniskor vädjade om 25 öre titten i juletid. Och maskeradvimlet på gatorna ska vi berätta om i ett annat inlägg längre fram här i kalendern.
”Särdragen i göteborgsjulen och julhelgen blev som överallt annars förvandlad till julsäsong, ett kollektiviserat, kommersialiserat grannlåtsspektakel med jultomten som merkantil spexfigur och alla julens meningsfulla attribut och symboler kvarlevande som lustiga handelsvaror”, skrev Claes Krantz den 24/12 1962 i Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning.
Julgubbar med spånhattar
Men även på andra ställen såg julen förr annorlunda ut, för fattiga som för rika. En sedan länge bortgången jonseredsbo har i noggrant nedtecknade anteckningar berättat om hur julen kunde te sig för fabriksarbetarna när det lyste i fönstren och julgranarna tänts med stearinljus.
”Nu var det dags för julgubbarna att komma klampandes in på gatan”, skriver Einar Weimar. ”Det började med tre glada män utklädda till sjömän. Två med en korg med julklappar mellan sig, den tredje spelade sjömanslåtar på en banjo. Och så kom en tomteklädd figur med en korg på ryggen. Julgubbarnas antal ökade allteftersom kvällen gick och några var till och med högljudda. De hade väl blivit bjudna på brännvin, då de gick från stuga till stuga och delade ut sina medhavda julklappar.
Vi hade knappt hunnit få av oss ytterplaggen, förrän det klampade i trappuppgången. Det var julgubbarna som var i farten. Det var tre stycken, maskerade som negrer med halmgula spånhattar. Två bar korgen med julklapparna. Den tredje spelade på ett mindre dragspel. Som tack för besöket fick de röda juläpplen och ett par apelsiner och så skickades paket med, att delas ut till angivna adresser i samhället.
Sedan bar det iväg igen under sång och spel. Ja, så distribuerades julklapparna i Jonsered på 1920-talet. Mor var trött efter alla förberedelser, far nästan döv och inte så talför av naturen, men farmor berättade under hela måltiden om alla de nyheter hon fått sig till livs på byn. Och lilla jag bara åt, drack och mådde jättebra.”
När sedan Dans på logen spelats på dragspelet fick lillpojken både mjuka och hårda paket i fabrikssamhället där alla kände alla.
Monica Bengtson
journalist och kommunikatör samt medlem i FASAD
–
Källor:
Den gamla göteborgsjulen, Göteborgs Hembygdsförbunds hemsida
Bengtson, Monica (red.), Jul i Göteborg, Warne Förlag 2007
Denna artikel är en del av Föreningen FASAD:s julkalender 2021 som finns att se i sin helhet på vårt Instagram-konto.