Under de senaste åren har diskussionen om cirkulär ekonomi och dess relevans i hållbarhetsdebatten intensifierats. Parallellt med detta finns en lång etablerad antikvarisk diskurs som betonar vikten av att bevara byggnader som en del av vårt kulturarv. Dessa två diskurser har gemensamma mål om bevarande och resurshushållning men de skiljer sig åt i hur de framför sina respektive argument. I uppsatsen undersöks således hur de två fälten argumenterat för bevarande respektive resurshushållning i två pågående planeringsprocesser.
Undersökningen utgår från två fallstudier, kvarteret Tuppfjätet och den före detta skolan Flickläroverket i Göteborg, som båda beviljats rivningslov. I undersökningen framkommer att de antikvariska argumenten inte fått särskilt stort gehör i planeringsprocesserna. Det blir tydligt att bebyggelseantikvarier inte har manövreringutrymme i sina uppdragsroller att argumentera för bevarande ur ett resurshushållningsperspektiv. En utmaning som framkommit är även att hållbarhet definieras olika av olika aktörer, och därmed är det oklart vem som bär ansvaret för dessa frågor. Resultatet visar att det krävs tydligare reglering i lagstiftningen och ett ökat behov av samarbete för att stärka bevarandet och resurshushållningen i planeringsprocesser.
ELIN FRODIG
Kulturvård & cirkulär ekonomi – Att skydda befintlig bebyggelse och främja en hållbar utveckling i fysisk planering
Institutionen för kulturvård, Göteborgs universitet 2024
Läs hela uppsatsen här.
