2023-02-06
Föreningen FASAD et al. – Akademiska Hus
Vi skriver till er med anledning av den nära förestående rivningen av gamla Flickläroverket inom ramen för projektet Nya Konst. Det är sorgligt för att inte säga anstötligt hur denna byggnad, som i skrivande stund ännu pryder sin plats så självklart i sitt sammanhang, riskerar att jämnas med marken inom kort. Desto mer som denna rivning sannolikt inte är nödvändig.
Men om det bara gällde känslor, skulle vi kanske inte göra en så stor sak av detta. Känslor står trots allt inte högt i kurs när så stora intressen som i detta fall står på spel.
Akademiska Hus har pliktskyldigt antagit vidlyftiga mål om klimatneutralitet till 2035. Er verksamhet är “klimat- och resursintensiv”, medger ni på er hemsida. “Därför behöver vi agera kraftfullt för att minska vår klimatpåverkan genom egna åtgärder och i samverkan med andra.” Osökt är vi tvungna att fråga oss, är era klimatmål en ren pappersprodukt?
Samtidigt står följande att läsa i Göteborgs universitets och Akademiska Hus gemensamma “Utvecklingsplan Näckrosen 2018-2040”:
“Universitetets verksamhet ska vara hållbar och bland annat bidra till en minskad klimatpåverkan. Eftersom byggd miljö och infrastruktur utgör stora belastningar på klimatet bör nya etableringar först och främst höja utnyttjandegraden i redan existerande lokaler så att de används effektivt. Målet är att all nybyggnation och komplettering ska stärka den befintliga bebyggelsestrukturen.”
Flickläroverket har stora arkitektoniska värden som återspeglas i byggnadens utsökta anpassning till Näckrosdammens institutionsmiljö och Götaplatsens kulturinrättningar – för att inte tala om dess sömlösa sammanbyggnad med Artisten. Flickläroverket har stora kulturhistoriska värden som tydligast manifesteras i dess kvinnohistoriska betydelse. Men viktigast för sammanhanget är byggnadens byggnadstekniska höjd (sådan kvalitet uppnås inte med dagens material och metoder) och det faktum att Flickläroverket har betalat tillbaka sin ringa klimatskuld för generationer sedan. Se där! klimatneutralitet levererad på ett silverfat.
Enligt Boverket står byggbranschen för 21% av utsläppen av växthusgaser, 34% av energianvändningen och 40% av avfallet i Sverige, siffror som torde vara kända även för er. Till råga på detta har mängden byggavfall ökat lavinartat under de senaste tio åren enligt samma källa. Detta går helt stick i stäv med fastighets- och byggaktörernas utgjutelser om hållbarhet, klimatneutralitet och fossilfritt.
Hur rimmar ert beslut att riva hela Flickläroverket med ert mål att fram till 2035 “styra mot minskad nybyggnation och mot ett mer effektivt nyttjande av det befintliga fastighetsbeståndet”? Klockan tickar. Vi har också i åtanke att Akademiska Hus avser att riva hela Humanistiska biblioteket inom samma projekt, samt den redan genomförda rivningen av Handelshögskolans äldre del 2020. Detta enbart i Göteborg. Att era klimatmål antogs först efter att dessa projekt inletts kan inte användas som ursäkt eller anses vara en förmildrande omständighet.
Kan Akademiska Hus påvisa att erforderliga, grundläggande utredningar har vidtagits för att undersöka möjligheten att helt eller delvis inkorporera Flickläroverket i Nya Konst?
Om så inte är fallet, begär vi att
– rivningen av Flickläroverket omedelbart avbryts i väntan på
– en utredning av möjligheten att helt eller delvis inkorporera Flickläroverket i Nya Konst,
– en kalkyl av klimatutsläppen till följd av rivning och nybyggnation kontra nollalternativet (dvs. att låta HDK-Valand förbli i sina befintliga lokaler som renoveras)
– samt en öppen dialog om ansvaret för kulturarv och klimat och redovisning av resultaten av ovanstående i enlighet med ert mål om hög transparens i er klimatstrategi.
Akademiska Hus är en av Sveriges största (och därtill statliga) fastighetsägare och har stora möjligheter att göra avsevärd skillnad i klimatomställningen, ta ledningen i sin bransch och föregå med gott exempel. Samtidigt ansvarar ni, som förvaltare av Sveriges akademiska och därmed ofta anrika fastigheter, för en avsevärd del av vårt gemensamma byggda kulturarv. Det finns inget annat val än att bevara och vårda vårt befintliga byggnadsbestånd om vi ska uppnå eftersträvad klimatneutralitet, det gäller såväl Akademiska Hus som bygg- och fastighetsbranschen i stort.
Med förhoppning om dialog, ansvarstagande och förändring,
Filip Laurits, ordförande Föreningen FASAD
Tomas Nyström, ordförande Svenska Byggnadsvårdsföreningen
Stephan Fickler, verksamhetsledare Svenska Byggnadsvårdsföreningen
Robert Berggren, ordförande Göteborgs Hembygdsförbund
ACAN (Architects Climate Action Network) Sverige
Claes Caldenby, professor emeritus i arkitekturens teori och historia, Institutionen för arkitektur och samhällsbyggnadsteknik, Chalmers tekniska högskola
Nils Björling, universitetslektor i stadsbyggnad och planering, Institutionen för arkitektur och samhällsbyggnadsteknik, Chalmers tekniska högskola
Eva Löfgren, docent, Institutionen för kulturvård, Göteborgs universitet
Bosse Lagerqvist, docent, Institutionen för kulturvård, Göteborgs universitet
Feras Hammami, docent, Institutionen för kulturvård, Göteborgs universitet
Susanne Fredholm, fil.dr, Institutionen för kulturvård, Göteborgs universitet
2023-02-08
Akademiska Hus – Föreningen FASAD et al.
Hej,
Vi tackar för mejlet och för ert engagemang i bygget av den nya byggnaden för Konstnärliga fakulteten vid Göteborgs universitet.
Vad gäller planeringen av den nya byggnaden så har alla nödvändiga handlingar varit offentliga och tillgängliga i enlighet med den demokratiska processen för hur detaljplaner och bygglov antas. Under den processen har det funnits tillfälle att både delta i samråd och inkomma med synpunkter gällande detaljplan, rivningslov och bygglov. En rätt som varken har utnyttjats av er eller av någon annan. Genom den dialog som vi har fört med föreningen Fasad, de handlingar ni har hämtat ut från Göteborgs universitet och det möte som vi hade tillsammans förra året, har vi även i dessa sammanhang varit öppna med både tidplan och innehållet i projektet långt innan genomförandet var ett faktum. Med detta sagt: bygget av byggnaden Konstnärliga inklusive rivningen av Kjellbergska sker nu enligt lagakraftvunna beslut i alla instanser.
Vi instämmer att en befintlig byggnad alltid har ett lägre klimatavtryck jämfört med att bygga nytt och att en rivning aldrig ska vara något som görs lättvindigt. Som statlig aktör och ett av landets största fastighetsbolag har vi, precis som ni säger, dessutom ett särskilt stort ansvar. Det är just därför vårt strategiska vägval är att öka nyttjandet av de byggnader som redan finns i vårt bestånd och att välja nyproduktion i sista hand. Likaså är det viktigt att förstå att det kan finnas tillfällen även i framtiden då nybyggnation och/eller en rivning är en nödvändighet – när genomförda hållbarhetsmässiga, byggnadstekniska och ekonomiska utredningar visar att det inte är möjligt att lösa framtida lokalbehov inom befintligt bestånd eller att det inte finns andra alternativ som inte innebär rivning.
När vi har tittat på Kjellbergska som byggnad har vi betraktat den utifrån dagens funktion och dess möjlighet att uppfylla Konstnärliga fakultetens framtida behov av lokaler. Utredningarna har visat att Kjellbergska inte går att anpassa till universitetets verksamhetsbehov.
I samband med framtagningen av detaljplanen har Kjellbergskas kulturmiljövärden prövats. En bebyggelses kulturvärde kan bedömas ur tre kompletterande perspektiv – kulturhistoriskt, estetiskt och socialt. Dessa perspektiv kan, var för sig eller tillsammans, motivera olika åtgärder för att ta tillvara kulturvärdena i den kommunala planeringen. Göteborgs stadsmuseum upprättade år 2017, på uppdrag av stadsbyggnadskontoret, en kulturmiljöutredning för området vid Näckrosen med syfte att belysa de kulturmiljövärden som finns att ta vara på och utgå ifrån i det då pågående planarbetet. Efter detta gjordes också en miljökonsekvensbeskrivning för kulturmiljö med syftet att belysa hur den föreslagna detaljplanen påverkar riksintresset för kulturmiljövården vid ett genomförande. Inga av dessa underlag har inneburit att Kjellbergska fick rivningsförbud i detaljplanen.
Den nya byggnaden byggs enligt en optimerad designprocess med en inbyggd flexibilitet som gör att den kommer kunna stå kvar på platsen och användas på flera olika sätt under lång tid framöver. Utifrån ett hållbarhetsperspektiv är det viktigt att byggnader som samlar många människor placeras på platser som det är enkelt att ta sig till och från, särskilt med tanke på att transporter är en stor del av ett lärosätes klimatavtryck. Närheten till kollektivtrafiknoden Korsvägen och den uppgång från Västlänken som ska integreras i Konstnärliga fakultetens nya hus innebär att studenter, anställda och besökare kommer kunna transportera sig på ett klimatsmart sätt. Det innebär också större möjligheter att arrangera event som öppna föreläsningar, konserter, konferenser och utställningar på ett hållbart sätt.
Slutligen är vi övertygade om att det nya huset som uppförs på platsen kommer att skapa nya och viktiga värden inte bara för Konstnärliga fakulteten och Göteborgs universitet, utan också för kunskapsstaden Göteborg och den kulturintresserade allmänheten.
Vi fortsätter gärna den dialog vi startade på mötet förra året.
Vänliga hälsningar,
Pontus Isaksson, fastighetsområdeschef Akademiska Hus
Cecilia Wide, kommunikationsdirektör Akademiska Hus
2023-02-13
Föreningen FASAD et al. – Akademiska Hus
Hej!
Ert svar väcker frågan – vilka handlingar anser ni nödvändiga? Finns det enligt er icke nödvändiga handlingar som undanhållits? Vi ser fortfarande fram emot handlingar som tydligt visar att ni grundligt utrett möjligheten att bevara Flickläroverket eller delar av byggnaden för att inkorporera dem i Nya Konst.
Enligt den “dialog” som ni fört med FASAD (vi har haft ett möte, ja), framkom det att ni tittat på möjligheten att bevara Flickläroverket, men att inga anteckningar togs (!). Frågan kan knappast därmed anses seriöst utredd. Om ni med “de handlingar ni har hämtat ut från Göteborgs universitet” syftar på er gemensamma utvecklingsplan, nämns inte rivning där med ett ord.
Inte heller framkommer det i de informationsanslag och skyltar som ni uppfört i och i anslutning till Artisten att större delen av det som i helhet kallas Artisten faktiskt kommer att rivas inom ramen för detta projekt. Detta kan inte tolkas annat än att ni velat undanhålla allmänheten denna information.
Det är inte heller en tillfällighet att reaktionerna låtit vänta på sig tills rivningen står för dörren. Ni kunde ha varit öppna med era omfattande rivningsplaner från början, men det ligger givetvis inte i ert intresse. Till ert försvar kan visserligen sägas att hemlighållande av rivningar är mer regel än undantag i er bransch. Kontentan är icke desto mindre att ni brustit i er transparens och tydlighet från första början.
Vi är inga fundamentalister. Vi förstår att ett och annat behöver stryka på foten i ett så omfattande projekt som ni inlett. Ibland behöver man bygga till och somligt till och med rivas för att tillgodose vissa behov. Man bör också, som en mäktig och ansvarsfull tillika statlig aktör, ta med andras behov och hänsyn än sina egna i beräkningen och uppvisa kompromissvilja.
I detta fall gäller det hänsyn till vår planetära och mänskliga hälsa (låter det löjligt? Det är allvar!) och kulturhistoriska värden. Att åtminstone bevara delar av Flickläroverket och/eller Humanistiska biblioteket skulle visa på att ni tar detta ansvar. Lägg där till att ni var på väg att offra Nils Nilssons ovärderliga “Dansen” (och fortfarande inte har en lösning för dess bevarande, GP 2023-01-26) tills ni tvingades backa efter rikstäckande protester, och inte ens har tänkt återbruka Flickläroverkets gula göteborgstegel inom projektet.
En stads naturliga, dynamiska utveckling kännetecknas av att den byggs lager på lager, växer fram som årsringarna på ett träd. Se på Stadsbiblioteket, hur lyckat det byggts till med den gamla byggnaden bevarad på insidan, se på Pedagogen. Se på er egen lyckade tillbyggnad av Humanisten. Ja, ni kan faktiskt ta inspiration av er själva.
Att Flickläroverket inte försetts med rivningsförbud i planarbetet är ingen uppmaning till att riva det. Med ett sådant resonemang står hundratals likväl kulturhistoriskt värdefulla hus på tur i Göteborg, för så restriktivt tillämpas q-märkningen.
Slutligen förbinds ni att ta ert ansvar för vårt klimat och våra gemensamma resurser inte bara genom er egen klimatstrategi, utan av Parisavtalet och Sveriges nationellt ställda klimatmål, enligt vilka Sverige senast år 2045 inte ska ha några nettoutsläpp av växthusgaser till atmosfären. Det är bråttom!
Undertecknarna genom Föreningen FASAD
2023-02-16
Akademiska Hus – Föreningen FASAD et al.
Hej Fasad,
Vi vill understryka att frågan om en rivning av Kjellbergska är noggrant utredd och att beslutet grundar sig i flera år av omfattande förstudier där flera olika scenarier har utretts. Vi står dock fast vid att inte dela med oss av dessa handlingar och ber er att respektera det beslutet. Akademiska Hus är ingen myndighet och omfattas inte av offentlighetsprincipen.
Som vi nämnde i tidigare mejlkonversation har vi när vi har tittat på Kjellbergska som byggnad betraktat den utifrån dagens funktion och dess möjlighet att uppfylla Konstnärliga fakultetens framtida behov av lokaler. Tillsammans med vår kund Göteborgs universitet har vi kommit fram till att detta inte är möjligt såsom Kjellbergska är utformad. Byggnaden är byggd för ett annat ändamål, den är för liten och för oflexibel med många väggar som är bärande och inte kan flyttas. Vilket skulle innebära en sämre planlösning med exempelvis nivåskillnader inom våningsplanen och begränsningar i våningshöjd. Vi har också tittat på möjligheten att bygga in delar av befintlig byggnad men kommit fram till att det blir allt för komplicerat på den befintliga stommen. Därtill finns aspekter som att den inte lever upp till dagens krav på tillgänglighet och brandsäkerhet. Att behålla Kjellbergska när vi bygger en ny hemvist för Konstnärliga fakulteten skulle alltså leda till en slutprodukt med sämre förutsättningar att lösa fakultetens lokalprogram i sin helhet, färre och sämre framtida buffertytor för verksamheten att växa på och överlag sämre möjligheter att nå yteffektivitet. Att gå vidare och bygga en sådan byggnad, som vi på förhand skulle veta inte motsvarar de lokalbehov som Göteborgs universitet har, hade varit ett mindre hållbart alternativ ur ett långsiktigt perspektiv. Det går förstås att utmana vart och ett av dessa argument men de förstudierna som är genomförda och all fakta som noga analyserats ligger till grund för det alternativ som vi nu genomför.
Den nya byggnaden kommer att byggas med tuffa klimatkrav för att kunna certifieras enligt Miljöbyggnad Guld, den högsta certifieringsnivån. Vi har under projektets gång även fokus på att aktivt arbeta med återbruk. Från Kjellbergska kommer vi bland annat att återbruka stenmaterial så som fönsterbänkar, trappor, golv och gatsten för att använda i projektet. Dörrar och partier av olika slag samt hängrännor kommer också att tas om hand och återanvändas. Likaså armaturer och en hel del olika produkter för rör-, ventilations- och styrinstallationer. Vi återbrukar också teglet från fasaden. Material som vi inte själva kan använda i projektet eller i vårt fastighetsbestånd kommer att erbjudas till den externa marknaden via CCBuild.
Ur ett kulturhistoriskt perspektiv är det förstås tråkigt att behöva riva Kjellbergska. Det finns inget vi kan säga som förtar att rivningen är ett faktum och vi förstår att våra perspektiv står långt ifrån varandra. Det går att vända och vrida på olika lösningar i detta projekt och det vill vi som sagt påpeka att vi faktiskt gjort. Beslutet har inte fattats lättvindigt och det är inte ett förstahandsval.
Mvh
Cecilia Wide
Pontus Isaksson
2023-03-09
Kommentar
Efter denna mejlväxling stod det klart att Akademiska Hus inte skulle lämna ut de handlingar som vi begärde och därför var det inte lönt att lägga mer tid på detta.
Däremot finns det en rad påståenden i deras sista mejl som är nödvändiga att kommentera.
1. AH står fast vid att möjligheten att bevara hela eller delar av Flickläroverket är noggrant utredd men väljer att inte lämna ut sådana handlingar som styrker detta. Det förblir alltså oklart om dessa utredningar ens genomförts. I det möte vi hade med AH våren 2022 sa de ordagrant att detta utreddes under ”en eftermiddags workshop” där inga anteckningar togs! Hade det funnits handlingar som visade att de faktiskt utrett ett bevarande, borde det rimligtvis ligga i deras intresse att visa upp dessa för att rentvå sig själva.
2. Byggnaden är byggd för ett annat ändamål, menar AH. Det är en halvsanning. Man river en skolbyggnad för att uppföra en annan skolbyggnad på dess plats. De konstnärliga institutionerna har naturligtvis delvis andra behov än Flickläroverket för vilket byggnaden utformades, men det är osannolikt att delar av byggnaden inte hade kunnat bevaras för att anpassas till HDK-Valands och HSM:s behov. AH skriver att det hade blivit för ”komplicerat” och det är vad det i grund och botten oftast handlar när en byggnads rivs i stället för att byggas om. Det är helt enkelt enklare för dem att skrapa rent hela ytan och bygga nytt.
3. Det tåls att upprepas att om AH hade bevarat och integrerat åtminstone en tredjedel av det gamla Flickläroverket (förslagsvis den från början separata norra delen – se bild nedan – som också besitter de större kulturhistoriska värdena med bl.a. Nils Nilssons ”Dansen”), kunde de uppvisa att de tar ansvar för de kulturhistoriska värdena i sitt fastighetsbestånd, och att det faktiskt ligger något bakom deras påstådda klimatambitioner annat än tomma ord. Det sagt är det glädjande att en stor del av byggnadsdetaljerna kommer att återbrukas, men det får aldrig användas som argument för att få riva en byggnad.
FASAD
