Inga tomtar på loftet men på fasaden

För 130 år sen målades tomtarna, ivrigt sysselsatta med att fotografera, framkalla och rita, på en fasad mot Vasagatan. Det var ingen slump.

Huset, som kallas Tomtehuset, uppfördes 1890 på Vasagatan 11 av kommunpolitikern och tidningsmannen S. A. Hedlund. Det ritades av Hedlunds föräldralöse brorson Hans och arkitekten Yngve Rasmussen.

Huset beboddes av storfamiljen Hedlund och inrymde både fotoateljé och tryckeri. Tomtarna på fasaden sysslar också just med fotografering, framkallning och att rita vid ett ritbord. Att det blev just tomtar finns det många förklaringar till.

Man kan rentav säga att den moderna svenska tomten föddes vid den här tiden och att de som hjälpte honom till världen hade anknytning just till detta hus.

Vid denna tid var arkitekter ofta utövande konstnärer och tomtarna på fasaden är signerade av både Hans och Yngve, samt den senares bror Thorvald som var dekorationsmålare med bland annat julkort som specialitet.

I familjen Hedlunds bekantskapskrets fanns dessutom ingen mindre än Viktor Rydberg; som en strålande vinterdag på promenad med Hedlund i Slottsskogen inspirerades till den vida berömda dikten Tomten. Hedlunds ryggtavla fick bli underlag.

Viktor Rydbergs manus till Lille Viggs äfventyr på julafton publicerades 1871 i Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning, som ägdes av just S.A. Hedlund.

Jenny Nyström, då elev vid Valands konstskola, inspirerades av sagan och kom att illustrera den, efter det att hennes teckningar kommit till redaktör Hans Hedlunds kännedom. Vips blev sagan en bok som trycktes, i just det, Torstens tryckeri i källaren.

Nyströms illustrationer trycktes på julkort och i jultidningar och kom att spridas över världen. Tomten hade paket med sig på släden, vilket kan ha bidragit till den moderna tomtens födelse, för ännu längre tillbaka var det julbocken som kom med paket.

Hon utnämndes också i Idun 1939 till ”Den svenska jultomtens moder”. Låt oss säga att Rydberg var fadern, då. Hur som helst kom ovan nämnda personer att samverka kring jultemat på mångahanda sätt och än i dag förtäljer huset sin julberättelse. Huset är byggnadsminne sedan 1982.

Monica Bengtson

författare och journalist samt medlem i FASAD

Källor:

Jul i Göteborg, Warne förlag, text Totte Wiberg: Den moderna tomten föddes i Göteborg

Wikipedia, Byggnader ritade av Hans Hedlund

Dokument och bilder, sök på Tomtehuset i Göteborgs stadsmuseums samlingar.

Bilder: Karin Nordström tog bilderna på tomtarna på fasaden, när K-konservator utförde arbeten i huset och restaurerade bilderna, 2007.

Också värt att veta:

Julkalendern 2005, En decemberdröm, spelades delvis in i Tomtehuset.

Andra bevarade byggnader ritade av Hans Hedlund:

Realläroverket (nuvarande Schillerska), 1866 (Hedlund var då endast 24 år!)

Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning, Köpmansgatan, 1876 (med stadsarkitekt Victor von Gegerfeldt)

Fjällskolan, Fjällgatan, 1889

Göteborgs stadsmuseums tillbyggnad (Wilsonflygeln), 1889–1891

Dicksonska Folkbiblioteket, färdigt 1897

Stadsbiblioteket (nuvarande kurs- och tidningsbiblioteket på Vasagatan), invigt 1900

Tjolöholms slottskyrka, 1903–1904

Telegrafverket, Kungsgatan, 1909–1912 (med sonen Björner)

Kontoristföreningens fastighet, Bastionsplatsen, 1906

< Tillbaka till Inlägg